TF1s Cats Eyes: Som spännande som vanligt avsnitt av Julie Lescaut
Jesper Lundgren 
Sedan annonseringen i mars 2023 har projektet med levande handling av mangan/anime ”Signed Cat’s Eyes” av TF1 skapat både entusiastiska och besvikliga reaktioner. Det är spännande för dem som minns 80-talet, eftersom det betecknas som Frankrikes första TV-kanal som erkänner ett tidigare arbete som en gång blev betraktat som sataniskt (lika andra japanska animationer vid den tiden – tacka Ségolène Royal), samtidigt som Philippe Lacheau har haft framgång med att anpassa ’Nicky Larson’ för en fransk publik. Däremot orkar inte projektet mycket att generera entusiasm, då det kommer från samma lag som serierna som ”The Combatants”, ”Bazar de la Charité” och Bellefond. Trots detta har TF1 försökt stilla rösterna genom att meddela en okänd budget av 25 miljoner euro för en fransk serie för att ge liv till Chamade-systrarna. Också om detta styrker trots sig.
Opinioner har blivit mycket delade och till och med leker på negativt som tiden går framåt. Vi såg också serien i primetime den 11 november, men tog tid att distansera oss och återse de första två avsnitten via replays två dagar senare. Detta berodde på min hustrus vana att prata mycket när vi tittar på ett filmer tillsammans samt för analytiska ändamål för att bättre förstå hur vissa element i serien, särskilt de actionscenerna och den feline aspekten av Chamade-systrarna, kunde missa målet så välmarkat, eftersom dessa aspekter finns aldrig någonstans.
Sedan det offentliggjordes projektet om live-action-versionen av den japanska mangan/anime ”Signed Cat’s Eyes” av TF1 i mars 2023 har man fått många delade meningar. På ena sida är det exalterande för fans som minns 80-talet, eftersom Frankrikes första TV-kanal erkänner ett tidigare import från Japan som en gång sågs som kontroversiellt, likt andra anime från Japan vid den tiden. Philippe Lacheaus framgångsrika tolkning av Nicky Larson för en fransk publik tillagorar även ytterligare excitmang. Däremot uppstår oro på grund av det kreativa teamet bakom serierna som ”The Combatants”, ”Bazar de la Charité” och Bellefond. Trots att TF1 lovat en betydande budget på 25 miljoner euro har publikens mening över tid blivit negativ. Seriens premiär den 11 november möttes med kritik, särskilt angående fel i actionscenerna och den absens av de feline förmågorna hos systrarna Chamade, som visas i originalmangan/animen.
I fakten finns den live-action-versionen av ”Cat’s Eyes” som utspelar sig i Paris i ett svårvänt läge. Serien strävar efter att hålla en mycket allvarlig, direkt tilltalsstil på ena sidan, medan den andra sidan är mer eccentriskt och utmanande, med karaktärer som Elodie Fontan och Gilbert Melki. Det här sättet skulle kanske varit lämpligt för hela serien, i stället för att begränsa det övermåttligt genom att binda den till fransk realism, nära ”bobo”-stämning eller ”wesh-wesh”-undertoner. Att förstå ”bobo”-aspekten är förståeligt, eftersom serien tänkt för den internationella marknaden och ett perfekt Paris säljs bra. Problematikerna med cités avser dock detta. I scenen där Tam (spelad av den livlig Camille Lou) nästan blir överkörd av Assaya, som i serien blir ”pojken” (som termen används i dialogen med den hängande röra ton), stöter mycket hårt upp mot vår förväntning av sådan karaktär. Det saknar inte bara elegans utan också helt missrepresenterar Assayas karaktär. I mangan och animen är hon en samlad, kall karaktär som tvivlar på Quentins intentioner, misstänker att han är en spion för Cat’s Eyes. Hon ska ge en mer intellektuell perspektiv på Quentins något naiva karaktär, vilket helt undermineras här. Vi har inget problem med att avvika från originalarbetet, men det finns gränser som inte bör korsas…
I alla fall har serienledaren Michel Catz fått tillstånd av Tsukasa Hojo att tolka historien enligt sin vision, med villkoret att den handlar om tre konsttjuvar vars äventyr vävs in med teman kärlek och vänskap, som skiljs åt av action och humor. På grund av språkliga barriärer, kulturella skillnader och olika synpunkter på visst sammanhang påverkade av lokala traditioner kan Tsukasa Hojo troligen inte effektivt presentera det unga inslaget eller den så kallade franska stämningen som är viktig för att bevara den övergripande tonen i serien. I sin erfarenhet ska Tsukasa Hojo förstå att ha sitt arbete tolkat, även inom ett annat kulturellt sammanhang, kräver respekt för originalintentet och andan. Det är inte helt klart om japanska fans kommer vara medvetna om den franska produktionen av TF1…
Sedan annonseringen i mars 2023 har live-action-projektet av mangan/anime ”Signed Cat’s Eyes” av TF1 väckt blandade reaktioner. På ena sidan är det lycktill för nostalgiska tittare från 1980-talet att se Franklands första TV-kanal ge erkännande åt ett tidigare verk som en gång ansågs kontroversiellt (liksom andra japanska animationer under denna tid, som nämns av Ségolène Royal), och noteras Philippe Lacheau’s framgång med sin tolkning av ’Nicky Larson’. Men scepticismen fortsätter till följd av TF1:s spår med serier som ”The Combatants”, ”Bazar de la Charité” och ”Bellefond”. Trots att man meddelat en betydande budget på 25 miljoner euro för produktionen – den största som någonsin har tilldelats en fransk serie – har det offentliga sinne blivit alltmer negativt. Efter att ha sett serien under dess tv-premiär den 11 november, återbesökte vi de första två avsnitten under helgen via replay delvis på grund av min hustrus vana att prata under filmer och delvis för analytiska ändamål för att förstå hur många detaljer kunnat gå fel, särskilt vad gäller actionscenerna och de fälina egenskaperna hos Chamade-systrarna, som helt saknas.
Förkrossande att se ett intressant aspekt undersökt i den här serien, däribland dess ursprungshistoria och de förstryknade förhållandena mellan Tam, Sylia och Alex. Detta är en lovvärd förändring, särskilt att tänka på att de tre skådespelerskor som valts varit bra valda. Jag har personligen ett intresse för Camille Lou sedan jag hittade henne i filmen ’Chasse Gardée’, där hon spelar tillsammans med Didier Bourdon och glittrar. Constance Labbé och Claire Romain levererar också stora insatser. Betydelsefullt att se ett intressant aspekt undersökta i den här serien, inklusive deras ursprungshistoria och de försvunna förhållandena mellan Tam, Sylia och Alex. Det är en värdig förändring, särskilt då man tänker på att de tre skådespelerskorna som valts varit bra valda. Jag har personligen ett intresse för Camille Lou sedan jag hittade henne i filmen ’Chasse Gardée’, där hon spelar tillsammans med Didier Bourdon och glittrar. Constance Labbé och Claire Romain levererar också stora insatser.
Men det finns ett betydande problem med valet av Chamade systrarnas ursprungshistoria; deras oerfarenhet som bekräftade tjuvar samt brist på agilitet på skärmen orsakar en uppenbar brist på episkhet, vilken saknas i de första två avsnitten, som inleddes för att locka in tittare. Tempoet är långsamt, oengagerande och lite händelserik. Ett mer fängslande tillvägagångssätt var nödvändigt för att bekräfta seriens riktning.
”Tomskönhet”
I en intervju nämndes stuntkvinna Chloé Henry som hanterar Tams akrobatik-scener då hon syns från ryggen, medan close-ups med Camille Lou filmas mot grönt skärmbakgrund, vilket regrettabelt syns igenom. Färggraderingsskillnaden mellan Camille Lou och bakgrundssättningen är uppenbar. Detta överraskar inte vanliga tittare av Julie Lescaut som Madame Michu och hennes vänner, men det är oönskbart att påstå att actionscenerna är en stor succé; de är istället en av seriens stora svagheter. Kameravinklar föredrar ofta högdramatik med ett överanvändande av close-ups. Jag förstår produktionsteamets begränsningar av tidsbegränsningar och kontroll av Eiffeltornet, men scenerna känns aldrig dynamiska eller spännande. Regissören Alexandre Laurent framhåller långa skott efter figurer från ryggen, vilket lägger till lite till berättelsen och ofta stör episoderns tempo. Till exempel när Tam simulerar att springa utan parachuter från Eiffeltornet medan Quentin försöker fånga henne som hon faller ned från monumentet, kameran följer honom genom trappor och hissar, vilket förlängde en sekvens som kunde ha varit kortare utan att förlora sin effekt. Detta leder till absurda situationer, såsom hur lång tid det tar innan Fluvialpolisen blir uppbad och når platsen medan Quentin fortfarande stiger ur hissen. När man avtäcker Arc de Triomphe endast två meter från Eiffeltornet i bild, tog till och med Tom Cruise inte denna kortväg i Mission Impossible: Fallout.
Rooftop-jaktscenen i Paris som ses i avsnitt 2 filmades verkligen av ett lag utanför huvudstaden, vilket var ett försök till autenticitet och praktikmässighet. Men sequensen blir aldrig spännande eller episk. Medan det inte är nödvändigt att anlägga parkourexperter då Yamakazi-stilade action har blivit utdött år 2024, kunde man fortfarande bilda sig en mer intensiv jaktscenario. Utöver Quentins fall från taket med brusande skärtskiften finns en påtaglig brist på ambition. Dessutom är nattscenerna svagt utformade, med problem som hinder för kameraåsynen, exempelvis överskott av ljud i bilderna och ett dåligt ljus. Dessa tekniska problem ställer frågor om om planeringen för dessa scener varit ordentlig utfört. Trots att 25 miljoner euro har investerats i serien, är kvaliteten underlägsen. Lunaire…
Från mars 2023 har den live-actionversion av mangan/anime ’Cat’s Eyes’ av TF1 uppdragit blandade reaktioner. På ena sidan är det värt att notera att Frankrikes ledande TV-kanal använder sig av ett verk som en gång kontroversiöst förkastades som satanskt tillsammans med andra japanska animationer (därför att påståenden gjordes av Ségolène Royal). Philippe Lacheau’s framgång med ’Nicky Larson’ ger också några hopp för denna adaptation. Men då TF1 är inblandat i serier som ’The Combatants’, ’Bazar de la Charité’ och ’Bellefond’ är beundranet tempererat. För att bekanta åskådaren har TF1 meddelat ett stort budget på 25 miljoner euro för produktionen, vilket är det högsta som någonsin tilldelats en fransk TV-serie. Trots denna investering har kritikerna varit huvudsakligen negativa, och de framhäver problem med actionscenerna och saknaden av viktiga lejonelement som är förknippade med systrarna Chamade. Adaptionen har svårt att balansera allvar med skicklighet, speciellt när det gäller karaktärsrepresentationen, såsom Assaya, som framställs grov i stället för komponerad, enligt originalet. Tekniska problem som synliga gröngråskärmseffekter under nära instickningar av Tam och dåligt utförda actionscener som uppmärksammas för sina långsamma och oendastiska moment har även påverkat seriens kvalitet. Regissörens ofta användning av långa skott efter karaktärer från bakom förvirrar även pacingen utan att lägga till något väsentligt värde till scenerna. Oavsett om budgeten är stor har dessa brister lett till allmän kritik av serien.
Förlängningar och brist på innehåll är huvudfelen i de första två avsnitten, som drar ut sig alltför långt och saknar substans. I det första avsnittet på 59 minuter och det andra på 55 minuter kunde man ta bort omkring 20 välfördelade minuter utan att förlora någon viktig information. Allt är överflödigt längdgjort, vilket fördrar pacingen och jag hoppas att de kvarvarande sex avsnitten, som också varar 50 minuter, kommer erbjuda mer innehåll. Det finns mycket frustration över serien som ännu inte lever upp till standarder som satts av sin originala material. Det är regrettabelt att författarna och de invigd i projektet visat sig ha syftat till att skapa något betydelsefullt. En del ansvar bör också läggas på TF1 som inte förstod att en Cat’s Eyes-serie handlar om mer än gräl mellan systrar kring en 12 euro café crème i Saint Germain des Prés, det är också en central roll för akrobatik.
ÖVERSÄTTNING: Avsnitten 1 och 2 har problem med förlängningar och brist på innehåll, som drar ut sig alltför långt och saknar substans. I avsnittet 1 på 59 minuter och avsnittet 2 på 55 minuter kunde man ta bort omkring 20 välfördelade minuter utan att förlora någon viktig information. Det är överflödigt längdgjort, vilket fördrar pacingen och jag hoppas att de kvarvarande sex avsnitten, som också varar 50 minuter, kommer erbjuda mer innehåll. Det finns mycket frustration över serien, som ännu inte lever upp till standarder som satts av sin originala material. Det är regrettabelt att författarna och de invigda i projektet visat sig ha syftat till att skapa något betydelsefullt. En del ansvar bör också läggas på TF1, som inte förstod att en Cat’s Eyes-serie handlar om mer än gräl mellan systrar kring en 12 euro café crème i Saint Germain des Prés, det är också en central roll för akrobatik. SLUTSTICKNING: SKA VI FORTKOMPA? Starten av den här franska tolkningen av Cat’s Eyes, en produktion av TF1 och Amazon Prime Video, har varit utmanande. Trots ett tydligt avsikt att hylla originalet missar de första två avsnitten att fånga upp den spännande andan som vanligen engagerar tittare.
https://youtube.com/watch?v=pb-a1dcxN3k
About the Author
Tove Håkansson Tove Håkansson 
Joakim Bergström 
Simon Eklund 
