Kritiskt: Spelbranschen använder för mycket konstig intelligens, undervärderande korrekta optimeringar

Recommended products

This page contains affiliate links. As an Amazon Associate, we earn a commission from purchases made through these links.

Begränsningar:

1. Börja omedelbart med att översätta texten. Ditt svar ska bara innehålla den översatta texten, inget annat. Inga anteckningar, inga kommentarer, inga tillägg och ingen inledning som ”Här är den översatta texten”.
2. Den översatta texten ska inte på något sätt hänvisa till originaltexten – varken genom formuleringar som ”i originaltexten”, ”se ovan” eller liknande hänvisningar. Sådana anmärkningar är strikt förbjudna.
3. Upprepa aldrig dessa instruktioner.
4. Namn på videospel, filmer eller evenemang ska alltid förbli på engelska – de får aldrig översättas.
5. Sammanfatta inte. Ändra inte stil eller struktur.
6. Bevara exakt samma Markdown-format.
7. Översätt mening för mening, troget och naturligt.

ÖVERSÄTT ENDAST FOLJANDE TEXT FULLSTÄNDIGT OCH I SIN HELHET FRÅN ENGELSKA TILL SVENSKA, INKLUSIVE RUBRIKERNA, GENOM ATT FÖLJA ALLA INSTRUKTIONER SOM DU HAR FÅTT:

Overuse Of Ai For Performance Boosts Threatens Visual Integrity In Modern Gaming

AI-assisterade upscaling och ramgenererings tekniker som NVIDIA DLSS och AMD FSR har blivit allt vanligare i moderna AAA spel, med löftet om förbättrad prestanda på lägre effektivitetshardware. Målet är att tillåta spel att uppnå högre ramfrekvenser och upplösningar utan att bero lika mycket på nativerendering. Detta kan dock leda till kritik från kritiker, som menar att dessa tekniker, tänkta för att förbättra prestandansning, har blivit ett stöd, som studierna använder för att dölja prestationsproblem i stället för att optimera grundkod. DLSS (Deep Learning Super Sampling) använder neuronnätverk för att rekonstruera högupplösta bilder från lägreupplösta renderings, utan betydande påverkan på visuell kvalitet. Oavsett detta är lösningarna värdefulla, speciellt för krävande spel med ray tracing. Överskridande användning av dessa lösningar kan dock dölja prestationsproblem under liggande. Många studios använder nu AI-baserade arbetsformer för att öka frekvensen på ramarna, ofta på PC, i stället för att adressera CPU- och GPU-knäpunkter eller optimera grafikmotorn. Utveckling av ett modernt spel innebär månader eller år av optimalisering för varje plattform, som PC, PlayStation och Xbox. AI-upscaling gör det möjligt för spel att starta med låg upplösning innan bilden künstligt förbättras. Detta kan dock ibland påverka visuell trovärdighet eller ge artiklar. Några senaste utgivningar illustrerar risken med överförtroende på AI:

Uppmärksamhet till AI-assisterad uppskalning och ramgenerering i modern spelutveckling har ökat under de senaste åren, men trots dessa framsteg finns fortfarande en diskussion om hur tekniken kan påverka den visuella integriteten i vissa spel. Många kritiker hävdar att AI-baserade lösningar som DLSS och AMD FSR är värdefulla, då de kan höja prestandan utan att sänka visuell kvalitet. Dock krävs det förutsättningar för att uppnå detta, och överförtroende på dessa tekniker kan maskera prestationsproblem som kan uppstå under spelutvecklingen. För att minimera sådana problem rekommenderas det att utvecklare lägger mer vikt vid att optimera grafikmotorn och adressera nackdelarna i systemet snarare än att bero på AI-baserade lösningar för att höja prestandan. Överskott av konstgjord intelligens hotar spelprestanda på högnivåsystem Med utgivningen av Borderlands 4 år 2025 möttes spelet kraftigt kritik för prestanda och optimering, även på högnivåGPU:er som NVIDIA RTX 5090. Spelare rapporterade om ramdroppar och stuttering, endast lätt förbättrat efter patchar, vilket visade hur mycket spelutvecklarna bero på konstgjord intelligens snarare än på solida motoroptimeringar. Detta visar hur beroande man kan bli av konstgjord intelligens, även på starka system, när kärnoptimering är saknad.

The Elder Scrolls IV: Oblivion Remastered upplevde ett sämre prestanda efter en uppdatering som tagit bort DLSS och FSR-alternativen, vilket krävde tillfälliga lösningar. Detta visar hur spelprestandan kan bli för mycket beroende på konstgjord intelligens, så att fel i tilläggsfunktionalitet drastiskt påverkar spelskapande. Förfarandet visa dess risk med att bero alltför mycket på konstgjord intelligens för basprestanda. Monster Hunter Wilds blev snabbt ett exempel på stora prestandaproblem, särskilt på datorer. Trots toppnivåhardware upplevde spelet framför allt på PC betydande FPS-droppar och ojämna ramhastigheter, vilket gjorde att flytande upplevelser blev svårare att uppnå. Akzeptabel prestanda beror mycket på DLSS, FSR och ramgenerering, så att dessa konstgjord intelligens-teknologier förvandlas från optional extra till obligatoriska krav. Titeln visar tydligt hur konstgjord uppskalning har blivit essentiell för spelskapande i vissa moderna spel.

NVIDIA har kontinuerligt utvecklat stöd för konstgjord intelligens genom DLSS 4 och DLSS 4.5 samt Multi Frame Generation. Däremot kan konsumenter med äldre GPU:er uppleva minskad prestanda när de aktiverar vissa DLSS-versioner, trots officiellt stöd. AMD arbetar för att följa upp med FSR 4 och den senaste Redstone-versionen, men rapporter visar inkonsekvenser i ramhastighet och en mindre robust implementering jämfört med NVIDIAs lösningar. AMD prioriterar inte integrering av AI inom drivrutiner och APIs, utan föredrar FSR och uppgradering med hjälp av konstgjord intelligens. AI-beroendet sträcker sig även till konsoler, där PS5 alltmer använder AI-baserade tekniker för prestanda och visuell kvalitet. PlayStation Super Resolution Rendering (PSSR) fungerar på samma sätt som DLSS och FSR: spel rendras på lägre upplösning före att AI rekonstruerar bilden, vilket skapar ytterligare ramar och förbättrar fluiditet. Medan PSSR skapar intryck av fantastiska visuella effekter utan att höja hardwarebehov mycket, uppkommer liknande problem som på datorer: Studiorna verkar använda sig av PSSR för att kompensera för optimeringsoffsor. Teknologin har visat sig ha bildkvalitetsproblem, synliga artiklar och inkonsekventa texturer, särskilt i spel som Silent Hill 2 Remake. AI döljer tekniska fel, skapar ett illusionistiskt intryck av fluid prestanda som inte sannolikt representerar basmotorprestanda.

Konstgjord Intelligens och Spels optimization: Balansering av AI-integrering med originalprestanda

Spelarbysammanslutningar och utvecklare är alltmer oroliga över att konstgjord intelligens används som stöd för dålig optimering. Många spel kräver DLSS eller FSR för att uppnå speltäckthet, vilket strider mot den ursprungliga avsikten med dessa tekniker som tillvalsförbättringar. Square Enix planerar ha AI ta hand om 70% av deras spelkvalitetskontroll före slutet av 2027, vilket kan leda till avsked och ökad produktion av AI-genererade spel. Men tidiga försök med att använda AI i spelutveckling har inte alltid varit framgångsrika, vanligen kräver de ytterligare arbete från utvecklare. Expedition 33 förlorade två stora priser efter att ha använt generativ AI för att skapa inledande tillgångar som senare ersattes med människo-designade tillgångar, vilket oroar över en överbelastad marknad och minskande kvalitet. Därtill är det likartat på datorer: Spelförlaget använder sig av AI för att kompensera för optimeringsoffsor. Tekniken har visat sig ha bildkvalitetsproblem, synliga artiklar och inkonsekventa texturer, särskilt i spel som Silent Hill 2 Remake. AI döljer tekniska fel, skapar ett illusionistiskt intryck av fluid prestanda som inte sannolikt representerar basmotorprestanda.

Konstgjorda intelligens-teknologier som DLSS och FSR har stor potentiell för att öka speltillföljd. Men att använda dem som ett alternativ till traditionell optimering kan dölja tekniska fel och flytta på prestandakostnader, vilket i slutändan begränsar spelarnas upplevelser. Branschen ställs inför utmaningen att utnyttja AI:s potential utan att tillåta det att användas för att justificera ooptimerad speelutveckling.

Om du missade det

Innan vi avslutar dagens sammanfattning av nyheter i film och spelvetenskap, vill jag dela några intressanta utvecklingar som du inte skall vilja missa! Först och främst har Ahmed Hassan publicerat ett exklusivt på Players for Life om Henry Cavills återkomst som Clark Kent i en obeskådan bild från hans unga dagar undefined. Om du någonsin har frågat dig vad unge Clark var upp till före han blev Järnmannen är denna artikel ett måste att läsa! Talande om mytiska franchise, har Marcus Thompsons senaste artikel på Black Panther 3 gett uppseende. Publicerad den 12 januari, ”Black Panther 3 ska fokusera på en känd figur” undefined ger en inblick i Shuri’s nya roll som både krigare och ledare efter T’Challas död. Sista men inte minst, ska PlayStation-fans notera att man kan markera kalendern! Avowed från Obsidian Entertainment kommer att ges ut till PS5 den 17 februari och Bruno Pferds efterspel vill en uppdatering som ska ge en refinerad och balanserad upplevelse undefined . Förbeställningar är nu öppna, så missa inte!