Som en del av Nacons katalog lockade RoboCop Rogue City snabbt intresse i det videospelvärlden. Detta berodde inte bara på att karaktären hade upplevt en resurgens i popularitet sedan dess medverkan som downloadbart innehåll (DLC) i Mortal Kombat 11, utan även eftersom det handlade om att RoboCop för första gången fick sin egen spelserie på länge. Förhandsgranskningstrailarna förväntades ytterligare intensifiera denna intressevåg inför spelets utgivning. Nacon har senare tillgodosett detta intresse genom att ge utpreviewkoder, vilka gav tillgång till de första tre missionalerna och en bankröver-scenario. Introduktionen sätter ett engagerande stämningsskick: vi upplevde det som en riktig glädje att personifiera Alex Murphy i detta lekfullt och oinhibiterat förstapersonsskytte (FPS)-spel.
Utanför förpackningen lockar RoboCop Rogue City också med sin spelupplevelse. Om du tror att du spelar ett snabbhäftigt FPS som DOOM är du fel, eftersom målet är att vara så autentisk som möjligt till originalet. Sedan Robocop är en långsamt rörande robot accepterar spelet detta drag på karaktären, trots att det kan leda till förlust av en kategori av spelare. Kännande sig att många lämnade Red Dead Redemption 2 pga Arthurs överdrivna rörelser och animationer antar vi att Robocop ska dela mening. Vidare erkänner utvecklare själva detta, men även valet är en konstnärlig åtgärd främst, autentisk. Ha ett snabbhäftigt Robocop skulle vara ilogiskt; man måste acceptera förslaget och se att det inte är ett typiskt FPS utan istället dess motsats. För att jämna ut saker har utvecklarna enklat sin spelupplevelse genom att införa konceptet ”ultra våld” som låter Alex Murphy brutalt eliminera brottslingar utan någon miltsamhet. Med sin oändlig ammunitionspistol kan man släppa ut en uppfyljande känsla av övermakt genom att hålla ner den pågående skottlossningen. Men inte bara har pistolen; ett Uzi och en Kalashnikov blir senare erhållna, men dessa vapen har begränsad ammunition.
RoboCop Rogue City lockar också med sin okontrollerade approch till våld: Kroppsdelar tas loss, hjärsor avskiljs, blod sprutar utjämnt, kroppar faller döda ned, allt sett mot en intensiv klangkake som prickas genom skrik och skratt, samtidigt som Robocops tyngre steg är hörda. Detta kompletteras av en förstörligbar miljö som skapar fallande detritus, en kamera som svänger under stridsscener och långsamtmotioner för att höja intrycket, vilket klart spekar utvecklarnas avsikter. RoboCop Rogue City erbjuder uppskattningsvärda erfarenheter, delvis oväntat, med en distinkt manlig ton som fungerar som en skyldig lyxus där spelupplevelsen kan vara begränsad men fortfarande roligt, troligen genom att fånga kärnan av vad man skulle förvänta sig från ett Robocop-spel. Förutom vapenstrider kan Robocop också ingå i nära strid, främst genom kraftfulla slag som påminner om spelföreställningar vid utställningar för att avvärja angripare som kommer för nära. Vår officer har också förmågan att gripa och kasta objekt som dator- eller TV-skärmar, stolar och bord mot fiender.
Spelet införmer också mer avvikande sekvenser där spelaren måste undersöka brottsplatser. Detta innebär att scanna platser och granska bevis om det finns döda kroppar, samt interagera med en partner när den är tillgänglig. Spelets spelförlopp består av ett hybrid-system; huvudsakligen baserat på missioner inom definierade miljöer, men det erbjuder också ett halvöppet värld för fritt utforskande av staden för att klara sidomissioner. Detta är en väldigt lovande lösning. En annan uppseendeväckande aspekt är inkluderingen av passande humor som träffar rätt tid, som korrekt speglar andan hos 1980-talets och 1990-talets Hollywood-filmer. Ytterligare spelaren kan lyssna på skådespelaren Peter Weller som ger rösten till Alex Murphy, med hans utseende också synligt i spelet. Spelofficeren Anne Lewis, porträtterad av skådespelerskan Nancy Allen, är också tydlig, med en hög trovärdighet på originalmaterialet.
Vårt väntat resultat innan vi avslutade denna hands-on recension: det var helt oväntat och nästan en skuldkänsla att uppleva! Det är inte bara att spelet visar respekt för Paul Verhoevens film, utan det erbjuder även otroliga känslor. Det är brutalt, roligt, enkelt, huvudvärksfri och det finns ett visst upplivande i orsakat förstörelse. Nu hoppas vi att äventyret kommer vara långt nog och ska kunna förnyas för att helt fånga oss. Vi hoppar också på att möta stora filmpersoner, och baserat på vad vi vet, kan vi vänta sig överraskningar och till och med några easter eggs. Vidare är det viktigt att göra klart att spelets historia är original och ligger mellan händelserna i Robocop 2 och Robocop 3. Nu vet du allt!